Enligt resebyrån så skulle jag bli hämtad från hotellet 17.50 och bli körd till bussen som skulle gå nån gång mellan 18.00-18.30. Lite tajt, tänkte jag. Men de vet säkert vad de pratar om. Började bli uppstressad när ingen taxi kom och klockan var redan 18.00. Jäklar om jag missar min buss, tänkte jag. Jag orkade verkligen inte med Bangkok. En natt i denna stad räcker efter att man varit på Koh Tao i 1 vecka. Jag ville till Chiang Mai. Så klart så hade jag och kvinnan som sålde mig biljetten missförstått varann rätt mycket, så jag stressade helt i onödan.

Påvägen till bussen mötte jag Sarah och Stacie, två britter som också skulle till Chiang Mai. Ben, en författare, satt bakom oss och eftersom han hade besökt denna stad många gånger fick vi en del tips. 12 h senare var vi framme. Klockan va då 6 på morgonen. Tillsammans gick vi runt och letade efter boende men allt var antingen fortfarande stängt eller fullbokat. Britterna och jag hittade till slut en rätt okej guesthouse medan Ben vandrade vidare. Han kom dock tillbaka lite senare för att bli våran guide och visa runt oss lite. Nästa punkt var att boka trekking. Två dagar räcker nog, tänkte jag. Det skulle kosta oss 1300 baht, medan en 3dagars trekking gick på 1500 baht (ungefär 350 kr). Sjukt billigt med tanken på att det då ingick det boende för 2 nätter, all transport, mat för dessa dagar, besöka elefanterna (och bada dem), trekking, se två vattenfall, white water rafting, bamboo-rafting. Vi bestämde oss för att vara borta 3 dagar. Kvinnan på resebyrån lovade oss också 1 natt gratis boende när vi kom tillbaka (hon och Ben kände varann rätt bra, så det var tur att han följde med oss för att träffa henne). När vi skulle betala upptäckte Stacie att hennes pengar var borta. Hon blev rånad på bussen. Tjuven lämnade dock hennes pass och kreditkorten, som tur var. Polisstationen besöktes strax efter det.



Senare samma dag upptäckte jag att Stina också var i Chiang Mai. Det har gått säkert 9 månader sedan jag såg henne sist. Rätt roligt, vi har bott ca 40 min ifrån varann i ungefär 6 månader men ändå inte haft tid att träffas. Och nu, tusentals mil hemifrån, i norra Thailand - vi äntligen har möjlighet att ses! Drog till hennes hotell så fort jag kunde. Såg dock att hennes tå var helt fucked up, så jag tog henne till sjukhuset.

Hann träffa henne bara 1 dag, då dagen efter skulle jag trekka och Stina skulle vidare till Pai. Men det bestämdes att jag skulle dra till denna lilla stad så fort jag kom tillbaka från djungeln.